Riskokare

Den elektriska riskokaren uppfanns i Japan efter andra världskriget, och nuförtiden är riskokare lika vanliga i Japan, Korea och Kina som brödrostar är i Sverige.
Den grundläggande funktionen hos en riskokare är att man fyller den med ris och vatten och trycker på start-knappen. När riset är färdigt slår den över till varmhållning.
Att slippa hålla reda på koktiden och att diska ur fastbränt ris är definitivt värt priset för en riskokare, om man kokar ris några gånger i veckan.
Det går att få tag på riskokare från 200 kronor i kinesiska matbutiker, och sen ett antal år finns det riskokare även i vanliga husgerådsbutiker.
De flesta riskokare i Japan och Korea är dock lite mer avancerade än de man brukar se här. Den jag har hemma är den här:

Som de flesta japanska riskokare har den en timer så att man kan ställa in det klockslag då riset ska vara färdigt, och det finns olika förinställda program: Vanligt vitt ris, snabbkokning, råris, groddat råris, rissoppa, ris blandat med grönsaker, mochiris, etc.

Tidigare hade jag en billig kinesisk riskokare av märket Dauphin Bleu i sju år. Den här modernare varianten av märket Tiger var visserligen dyrare – nästan 2000 kronor, men har fördelen att jag kan ställa in timern så att riset är färdigt på morgonen, så att jag kan fylla lunchlådan med färskt ris och äta en skål ris till frukost, och dessutom går det att koka råris i den, vilket inte är så lätt i en riskokare av enklare modell.


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: